Optiker och Optikeryrkets Historia
Välkommen att kontakta oss på Tel. 08-651 00 32
För att förstå händlseförloppet med start drygt 70 år tillbaka i tiden måste man även förstå det samhälle och samhällsstruktur som råde. Läkarkåren hade en mycket stark ställning och läkaryrket betraktades som ett ;kall; och yrkesutövningen kallades för ;läkekonst; . optikerna var butikshantverkare med låg formell utbildning inom bl.a synfysiologi och hade därmed låg status inom glasögonutprovningen. Naturligtvis fanns det då liksom nu förgrundsfigurer med betydligt högre kompetens och kunnande än genomsnittet. Glasögonoptikern blev snart en stor grupp. En del optiker reste till optikerskolorna i Jena eller Berlin för högre utbildning och började självständigt refraktionnera och leverera specialgjorda glasögon.
Detta gav upphov till konflikter då ögonläkarna ansåg att refraktionsbestämning var ett medicinskt handlande och därför borde utövas av medicinskt legitimerad personal medan optikerkåren hävdade att utprovning av glasögon snarare var att jämställa med måttagning hos en beställningshantverkare.
Optikerutbildningen fram till 1930-talet präglades av gamla hantverkstraditioner. Det var optikermästarna som hade hela utbildningsansvaret och vidbehov anställde lärlingar. Dessa fick sin hantversmässiga utbildning genom att följa och successivt själva delta i arbete på den optiska verkstaden. Efter några år kunde lärlingen avlägga gesällprov vilket innebar ett erkännande av hatveksmässiga yrkeskunskaper. Den gesäll som senare öppnade egen verksamhet kunde ansöka om mästarbrev och var då brättigad att anställa nya gesäller och utbilda nya lärlingar.
I början av 1930-talet kom från yrket själv krav på mer formaliserad utbildning vilket även stöddes av vissa ögonläkare. Gecniom hela perioden från början av 1930-talet och fram till inrättande av högskoleutbildning 1994 var optikerkåren somdrev på i utbildningsfrågorna. Först genom irättandet av Optikerskolan i början av 1950-talet. Denna skolverksamhet överfördes till kommunal regi i början av 1970-talet. Urmakaerförbundet drev sin egen optikerskola under motsvarande tid. I början av 1970-talet startade Optikerförbundet Institutet för Optometri för att kunna erbjuda optikerkåren en avancerad efterutbildning samtidigt som man under denna period mycket aktiv arbetade med att få utbildning inrättad som en högskoleutbildning. Detta arbete resulterade i att optikerutbildningen inrättades som högskoleutbildning/akademisk utbildning 1994. Utan optikerkårensmycket omfattande arbete understörre delen av 1990-talet hade utbildningen inte blivit vad den är idag.
På 1950-talet fick de optikerfirmor som uppfyllde Oftalmologförbundets krav och var godkända sina namn tryckta även lokalt på baksidan av ögonläkarrecepten. Det huvudsakliga skälet till hela denna procedur var att erkänna en kår av duktiga hantverksoptiker som kunnde tjäna som ögonläkarnas medhjälpare. Benämningen blev Specialoptiker.
På 1950-talet lanserade Bausch& Lomb i USA den första moderna foroptern, som snabbt blev populär. Även svenska optiker skaffade sig instrumentet och lärde sig att använda det. Men 1951 blossade upp mellan ögonläkare och optiker om användandet. Ögonläkarna hävdade att denna instrumenttyp var förbjuden enligt de sju punkterna ( 7 krav ställda av Oftalmologförbundet ) med hänvisning till att instrumentet kunnde ge en ;falsk trygghetskänsla av att ögonen blivit sakkunnigt medicinskt undersökta. Många optikerfrimor protesterade men för samarbetes skull fick Optikerförbundet tillslut ge sig och foroptern förbjöds. Dessutom skrevs det in i avtalet att ; optikern skall avhålla sig från sådan apparatur, som kan ge kunden uppfattningen, att ögat blivit medicinskt undersökt;.
1950 tillsattes den statliga Kvacksalveriutredningen som efter några års arbete även kom att omfatta ;frågan om optikers rätt att utprova glasögon och därmed sammanhängande spörsmål;
1951 startas den högre optikerutbildningen i Oftalmologförbundets regi i samarbete med Optikerförbundet.
1953 SOR:s Optikerskola i Blackeberg. Lärlingsutbildningen startade i källarlokaler på Björnssonsgatan med växelutbildning. Växelutbildning innebar att man var anställd i optikerföretag och åkte till skolan för A,B och C-kurs. Dessa var vid den tiden 3 veckor långa vardera. Hela utbildningstiden var 4 år. Eleverna, som kom från hela landet inackorderades hos boende i Blackeberg med omnejd. Första föreståndaren var optiker Gunnar Pettersson (Gepe). Han var noga med att inte kallas rektor. Senare blev optiker Henry Sandh rektor och anställde optiker Evert Jarde, optiker Robert Sandor och Erik Mansnerus som lärare. På schemat stod förutom omfattande praktisk utbildning undervisning i bland annat matematik, optik, materiallära. Samtidigt lästes korrespondenskursen i Optik från Hermods.
Kursen avslutades med gesällprov med
1) teoretiskt prov i form av en skrivning och
2) dagsrutinprov innefattande bland annat byte av charner, tillverkning av räfflad monokel, montering av minusglas i patent-båge, hålborrning i mineralglas och montering av bifokala glas.
1953 startas den första optikerskolan med grunläggande utbildning i Special Optikers Riksförbunds regi. Utdrag ur läroplanen ; Efter avslutad skolgång antages den blivande optikern som lärling hos någon optikermästare. Lärotiden mofattar 4 år. Den teoretiska utbildningen sker genom deltagande i korrespondenskurser samt 3 kurser om vardera 3veckor vid optikerskolan.
I takt med samhällsutvecklingen och kravet på förbättrad synvård började diskussioner om en optikerauktorisation/legitimation.
1956 Optikerskola i Borensberg. År 1940 övertog Sveriges Urmakarförbund den gamla folkskolan i Borensberg och startade där utbildningen till urmakare. Många urmakare saluförde glasögon men saknade utbildning i optikeryrket. I Stockholm fanns visserligen optikerförbundets skolamen för att bli antagen där krävdes att urmakarens affärslokal måste vara utformad så att ur- och optikerförsäljning var tydligt åtskilda. Bara några få butiker uppfyllde detta krav och det var därför naturligt att starta optikerutbildning i urmakarförbundets regi. Förbundet köpte en villa i Borensberg och startade optikerutbildning den 15 februari 1956. Utbildningen utformades som växelutbildning och enligt samma koncept som SOR:s kurser med avslutande dagsrutinprov och teoretiskt prov.
I mitten av1960-talet startade SOR ett omfattande fort- och vidareutbildning som ledde fram till instiftandet av institutet för Optometri.
1962 november Medicinalstyrelsens förslag till optikerlegitimation. Medicinalstyrelsen framhöll: Att åt allmänheten utprova optiska glas och andra optiska hjälpmedel för seendet är en verksamhet på hälso-och sjukvårdens område, som otivevelaktig ät av så betydelsefull art, att de för detta ändamål ansvariga myndigheterna bör äga fastställa och kontrollera den utbildning, som en god yrkesman bör besitta. Det anförda gäller i princip även utlämnande av optiska glas efter läkarordination. Ifrågavarande yrkesutövare bör ställas under medicinalstyrelsens tillsyn och sålunda upptagas bland de personalgrupper, som brukar betecknas som medicinalpersonal.
Medicinalstyrelsen diskuterar olika benämningar/yrkestitlar för yrkesrollen: Optonom, optinom, optikolog eller optolog och kommer fram att Optiker är det bästa alternativet.
1963 januari SOR:s yttrande över Medicinalstyrelsens förslag.
Till Konungen: Medicinalstyrelsens förslag i denna fråga innebär, att ytterligare ett steg tagits mot all värdefull och allmännyttig verksamhet på hälso- och sjukvårdens område ställs under för detta änamål ansvariga myndigheters tillsyn.
SOR ansluter sig sålunda till Kungliga Medicinalstyrelsens förslag att Eders Kungliga Maj:t måtte bemyndiga styrelsen godkänna läroplan för sådan optikerutbildning, som krävs för utlämnande av optiska glas efter läkares ordination och för utprovning av optiska glas åt allmänheten.
1963 januari Oftalmologförbundets yttrande över Medicinalstyrelsens förslag.
Till Konungen: Tillstryker att optikerna blir medicinalpersonal. Ser med tillfredställse att höga krav ställes på optikernas medicinska utbildning. Oftamologförbundet konstaterar som avslutning på sitt yttrande: Tyvärr måste vi därför konstatera, att skillnaden mellan medicinalstyrelsens och förbundets uppfattning om förutsättningarna för auktorisation är grundväsntlig. Den torde vara svår att överbygga under de förutsättningar, som anförts i styrelsens skrivelse.
Optiker Legitimation: instruktion för leg. optiker fastställdes den 12 februari 1964. Legitimation tilldelades:
¤ Den optiker som med godkänt resultat genomgått fastställt utbildning.
¤ Genomgått ;Högre optikerkursen; anordnad av SOF - SOR.
¤ Arbetat som optiker i minst 20år och innehar mästarbrev utfärdat 1952 eller senare.
När legitimationprocessen var klar och listor på optikerna kom ut visade det sig att många nya namn kommit till dvs. sådana optiker som inte fanns på den tidigare optikerförteckningen. Det kom starka protester från ögonläkarhåll med krav på att deras optikerförteckning fortfarande skulle gälla vilket skulle innebära att även affären, dvs. verksamheten där optiker arbetade , skulle godkännas. Dessa krav avfärdades med kraft av SOR som menade att den statliga myndighetens principer för beslut om legitimation inte kunde ifrågasättas. Även Medicinalstyrelsen avfärdade detta krav. 1973 sades upp avtalet med Ögonläkarföreningen. Nya Optikerföreskrifter utkom 1971 - 1981 - 1995.
GULLSTRANDSMEDALJEN ;för främjande av optikeryrkets utveckling;
Gullstrandsmedaljen-instiftades av Sveriges Legitimerade Optikers Riksförbund 1970. Medaljen kan tilldelas person som på ett påtagligt sätt främjat optikeryrkets utveckling t ex. genom vetenskaplig forskning, utbildning, teknisk utvecklingsarbete eller författarskap inom optikerns verksamhetsområde. Medaljen utdelas i endast en valör.
Styrelsen för SOR utser en nämnd av tre personer som avger förslag till medaljör. Styrelsen beslutar om utdelandet. Endast en medalj för utdelas. Utdelningen skwer i samband med förbundets riksmöte. Medaljen har utdelats i totalt 10 exemplar sedan starten 1972.
Myndigheter/Organisationer.
¤ Konungen - Kungliga. Maj.t nummera regeringen.
¤ Kungliga Medicinalstyrelsen nummera Socialstyrelsen.
¤ Special-Optikernas Riksförbund, SOR nummera Optikerförbundet.
¤ Svenska oftamologförbundet, SOF nummera Sveriges Ögonläkarförening.
Synkontroll från 350:-
Kontaktinskontroll från 400:-
Förutom en vanlig synundersökning kan vi erbjuda en mer komplett ögonhälsoundersökning där även ögontrycket, synfältet och de muskulära funktionerna kontrolleras.
Pris: 795:-
Ring oss så berättar vi mer.